Träningsdagböcker och lopp-optimism

Nå, det blev ju ingen Tjejmil. Kände mig dock så uppåt efter min lilla testrunda i fredags att jag anmälde mig till Falsterboloppet på 5 km nästa lördag. Sprang 4 km i maklig takt igår och kom hem med en smått svullen vad och en liten taskig känsla eftersom jag hatar maklig takt. Nåväl. Vaknade imorse med en smula ont i halsen och förkylningskänsla i hela kroppen, så idag blir det träningsfritt, bara hundpromenader, hundträning, och cyklande lite hit och dit.

Fanny Gott  skrev ett inlägg om träningsdagböcker, vilket fick mig att fundera på mina. För det första borde jag föra lite dagbok över min egen träning. För det andra borde jag säkert utveckla mina träningsdagböcker för hundträningen (hmmm, undrar om Helix ska hålla sin data driven - föreläsning på Expo 2011 också... måste kolla...), men jag har en tendens att tappa bort det där överhuvudtaget och har därför kört efter devisen vilka anteckningar som helst är bättre än inga... Och det är ju sant skulle jag tro, men det gör mig också grymt lat. Jag skriver vilken hund det gäller (oftast Scout får jag erkänna, Muppan Puppan är en happy pensionär med en uppsjö härliga olater :)) och vilket datum. Skriver ner min planering för passet i väldigt korta ordalag, typ från igår: Slalom, skiss över en fyrapinnars-bermuda, bränn på! KF, bb, fast & fluent, bel. i pos/startsignal direkt, Rakt fram, skiss, kastad belöning. När jag sen har tränat skriver jag ner nåt som jag känner är väsentligt. Tid på dagen, och kanske nåt om vädret. Är precis som Klara Zimmergren som i sitt sommarprat ihop med Mia Skäringer häromåret glatt bekände att hon gillar väder :) Från igår: Slalom - sådär, hur bränner man på?, fixade ingångar strålande, ej flera på raken. KF - mer övn på startsignal direkt, tror vi kommer få diskutera hålla position i väntan på signal i vissa situationer. Rakt fram - höjd inga bekymmer! bakåt-titt vid 3, sen bra. Längst ner ritar jag en gubbe för min känsla av passet. That's it.

Ska börja skriva en kråka efter mina egna fyspass. Typ från igår: Löpning, 4 km, asfalt, 4.55-fart. Andning bra. Gubbe för att beskriva känsla. Tid på dagen. Kan ju vara bra att ha :)

Mot lunchen och förkylningsmedicinen. Wohoo!

Bättre sent än aldrig - Clicker Expo

Ok, alltså hemkommen från Clicker Expo vars mars version var i Providence. Vi hade lyxen att flyga över ett par dagar innan och umgås med Beth Wheeler och Theresa McKeon som vi lärt känna genom TAGteach. Beth har såväl en dansstudio som ett spa, och det var helt underbart att få gå på behandling och också att få titta på dans. Tjena vad sugen man blev och så mycket idéer jag fick till freestylen! Och så gammal jag kände mig...


Vi gjorde vad vi hann av Boston på en dag (trevlig stad!), tittade runt i Marblehead och i Salem. Det här är ju USA när det är som äldst (0m man räknar som de gör), fast det är knappast läge att imponera med årtal på folk härifrån. Evas hus är äldre än det mesta de har där... :) Och de gör verkligen allt de kan av det.


Sen var det dags för Expo och diverse möten angående vår bok. Vi har aldrig träffat vår redaktör, bara mailat henne typ 10 gånger om dagen i dryga året, så det var superkul att få ett ansikte och en utskrift av boken. Har liksom aldrig sett den live, den bor i miljoner filer i min dator. Hade möten dels bara med redaktören och dels med Karen Pryor, och jag måste säga att jag verkligen uppskattar att diskutera bokarbete med henne. Hon är så himla bra på att formulera exakt och jag känner verkligen att hon vet vad hon håller på med och har varit där själv. Det här är en intressant process, men jag som tom har skrivit mina akademiska arbeten genom att bara typ göra en disposition, sen skriva eländet, läsa och kolla så att jag inte har gjort bort mig eller stavat galet och sen lämna in eländet blir ju rätt tagen av alltihop. När du tror att du är klar, så kan du tänka igen. Det är horder med olika människor som ska igenom boken innan den ens layoutas, sen ska det också hända och sen -sen är det nog klart. Om jag inte missat nåt...

Vad gillade jag mest med själva Expot:
Att bara lyssna på vad folk ställer för frågor. Som instruktör och skribent tycker jag att det är superintressant att lyssna på vad det är folk inte förstår, vad de spinner vidare på, vad som verkar vara mest intressant. Det är ju givetvis olika, men gemensamt för många är att det här med att man kan ha många olika beteenden frivilliga (alltså utan signal) och hur hunden ska veta vad som är vad, är en sak som ofta dyker upp. Exakt vad det innebär att hunden erbjuder ett beteende är också om inte en fråga, så definitivt något som folk ser olika på.

Michelle Pouliot och hennes freestyle-föreläsningar och lab. Inget supernytt kanske, men hon är strålande rolig att lyssna på och jag fick en miljon idéer. För mig är det kul att lyssna på någon som inte direkt "dansar", utan hellre kör ett dramatiskt nummer.



Irene M Pepperberg, hon som jobbade med papegojan Alex, kom och talade på lördagen som inbjuden secret guest. Hon talade mycket om vikten av att känna till arten man jobbar med, för att undvika onödiga omvägar. Nyttigt och roligt att lyssna på, jag vill väldigt gärna få möjlighet att träna djurslag jag tidigare inte haft turen att få leka med och det här är utan tvekan en av de saker jag brister i. Helt enkelt vara bättre på att läsa på om vad det är för ett djur jag har framför mig.



Det här året satt jag inte stilla på så många presentationer, utan virvlade omkring lite mera. Det blev faktiskt inte en enda Ken Ramirez-stund -jag har hört alltihop innan, jag har läst hans bok och jag ska gå kurs för honom i Chicago i augusti.

Kom på det hela taget hem otroligt inspirerad och träningssugen! Tycker verkligen att expo är väldigt roligt. Mest udda är att jag hann med att hänga med Morten och Cecilie (Canis) mer än jag nånsin gör annars... Hmm, att man ska behöva resa över Atlanten för det...

Men no more Icelandair - betala för maten och dåligt med utrymme tom för mycket lilla jag. BA - here I come!

System eller inte system, that is the question...

Det har varit en väldans massa diskussion kring det här med system på sistone. Försök att definiera, diskussioner kring rätt och fel, antydningar om vad som är fint och inte fint, you name it.

Jag kör på Greg Derretts system (eller kör och kör - My började i vårt helt egna lilla hemmabygge som har fortsatt att ändras under hela hennes liv, Gaia är körd i grunderna av Gregs system och Scout ska köras på Gregs system, så undviker vi missförstånd här). Varför? Well, ni som har träffat mig (och Eva) vet att vi gillar att analysera och pilla och fundera och ha oss. I Gregs system hittade vi ett system som mötte vår analytiska sida himla fint - det är genomtänkt (om än inte vattentätt eller helt statiskt) och svarar upp mot mina krav på ett system.

I min värld är ett system:

1. När mina signaler hänger ihop i en helhet
2. Något som utgår från ett fåtal principer
3. När varje signal betyder bara en sak, och alltid samma sak

Och basically, ju tydligare desto bättre. Ett system för mig innebär val - jag måste välja, vilket i förlängning innebär att jag måste välja bort. Man kan inte både ha kakan och äta den! :) Ta diskussionen som blivit runt blindbyten - jag har valt att köra Gregs system, det betyder att jag väljer att jobba utifrån grundprincipen med BCBL, vilket innebär att jag måste välja bort blindbyten.

Rätt eller fel då? Det går inte att diskutera rätt eller fel (och rätt och fel är förmodligen fel ord i vilken situation man än är - gagnar det mitt system, bygger jag upp, passar det in, eller bryter jag ner , använder jag nåt som inte passar in, är förmodligen mera intressant...) om man inte har DEFINIERAT VILKET SYSTEM MAN UTGÅR IFRÅN. Punkt, basta, the end och allting annat. Jag gör inte blindbyten, för mig passar det inte in, det är "fel". Jenny Damm gör blindbyten, för henne passar det in, det är "rätt". Värderingar i detta uttalande? INGA. Jenny och jag pratade om det här häromdagen, och just i diskussionen om "rätt" eller "fel" undrar man ju om folk ens tycker att det är kul med agility? Det är agilityhandling vi pratar om, ett personligt val, inget annat. Vi löser tyvärr inte Darfur-krisen, situationen i Zimbabve, situationen i poliskåren, eller nåt annat vettigt med det hela...

Men en sak har jag en åsikt om (framförallt mitt instruktör-jag har en åsikt...): välj ett system eller bygg ett själv. Testa ditt system mot alla möjliga varianter. Varför ska du välja ett system? För att du ska ha en ärlig chans att ha koll på vad du gör när, för att din hund ska ha en ärlig chans att veta vad du håller på med, för att ni ska kunna ha kul ihop. För att ni ska kunna få det bästa ur er båda.

Och det här med känsla? Den försvinner väl inte bara för att jag har ett system? Känslan sitter ihop med att du intuitivt ska kunna fatta beslut, intuition bygger på vetskap, vetskap får du genom att du vet vad du håller på med. Känslan kommer tex in i om jag ska välja ett fb eller bb, om jag springer för serp eller låter bli, etc. Känslan kommer med flytet.

Oj, vad jag blev agilitysugen!!