Say you're sorry, dammit

Igår stack jag och flickorna ut i skogen en stund, solen sken och den skånska vårvinden ven. Vi har hunnit ungefär 150 meter in på stigen när en bil stannar på parkeringen och ut kommer två labradorer. De springer efter oss så att det dundrar i marken, springer ända upp i svansen på mina hundar (och jag kan ju helt utan att överdriva säga att Gaia blir så rädd att hon knappt vet vad hon heter - efter incidenten med leonbergern förra året gillar hon verkligen inte överraskningar av det slaget...), vilt skällande. Sen vänder de och springer tillbaka.

Jag samlar ihop mina hundar och ser till att allt funkar som det ska, och sen går jag tillbaka för jag är så TRÖTT på att folk låter sånt här hända. Ägaren till hundarna är en snubbe i övre 40-års åldern, klädd i fin kostym. Jag påtalar att det som just hände kanske inte var hans allra bästa idé just den här dagen, varpå han säger att "i den här skogen ska hundarna faktiskt få vara lösa, om dina hundar är aggressiva så tycker jag att du ska gå med dem nån annanstans". Folk är verkligen så korkade att klockorna stannar. Det råkar egentligen vara så att de vill att hundarna ska vara kopplade i den skogen, om det nu kändes som det viktiga argumentet här. Jag påtalar detta, säger att hundar tycker att sånt som nyss hände är obehagligt, men han backar inte, han har minsann inte gjort nåt fel. Under hela tiden har Scout suttit väldigt prydligt vid min sida. När jag känner att jag håller på att koka över fullständigt, säger jag istället helt tyst till henne "Gå och hälsa". Vilket hon gör - att farbron inte alls egentligen vill hälsa på henne bryr hon sig väl inte om - mamma sa gå och hälsa, fröken röd går och hälsar. På kelpievis. Komplett med leriga pussar i öronen och vackra tassar i axelhöjd på fina kostymen. Snubben ryar - det här ska jag inte behöva stå ut med. Jag ber Scout komma, säger "det ska inte mina hundar heller", vänder på klacken och går...

Ah, the beauty of a good comeback! Men tänk om folk bara kunde lära sig att säga F-Ö-R-L-Å-T. Hur svårt kan det vara? Shit happens, men att börja försvara sig med puckade argument - kom igen!!!