Bättre sent än aldrig - Clicker Expo

Ok, alltså hemkommen från Clicker Expo vars mars version var i Providence. Vi hade lyxen att flyga över ett par dagar innan och umgås med Beth Wheeler och Theresa McKeon som vi lärt känna genom TAGteach. Beth har såväl en dansstudio som ett spa, och det var helt underbart att få gå på behandling och också att få titta på dans. Tjena vad sugen man blev och så mycket idéer jag fick till freestylen! Och så gammal jag kände mig...


Vi gjorde vad vi hann av Boston på en dag (trevlig stad!), tittade runt i Marblehead och i Salem. Det här är ju USA när det är som äldst (0m man räknar som de gör), fast det är knappast läge att imponera med årtal på folk härifrån. Evas hus är äldre än det mesta de har där... :) Och de gör verkligen allt de kan av det.


Sen var det dags för Expo och diverse möten angående vår bok. Vi har aldrig träffat vår redaktör, bara mailat henne typ 10 gånger om dagen i dryga året, så det var superkul att få ett ansikte och en utskrift av boken. Har liksom aldrig sett den live, den bor i miljoner filer i min dator. Hade möten dels bara med redaktören och dels med Karen Pryor, och jag måste säga att jag verkligen uppskattar att diskutera bokarbete med henne. Hon är så himla bra på att formulera exakt och jag känner verkligen att hon vet vad hon håller på med och har varit där själv. Det här är en intressant process, men jag som tom har skrivit mina akademiska arbeten genom att bara typ göra en disposition, sen skriva eländet, läsa och kolla så att jag inte har gjort bort mig eller stavat galet och sen lämna in eländet blir ju rätt tagen av alltihop. När du tror att du är klar, så kan du tänka igen. Det är horder med olika människor som ska igenom boken innan den ens layoutas, sen ska det också hända och sen -sen är det nog klart. Om jag inte missat nåt...

Vad gillade jag mest med själva Expot:
Att bara lyssna på vad folk ställer för frågor. Som instruktör och skribent tycker jag att det är superintressant att lyssna på vad det är folk inte förstår, vad de spinner vidare på, vad som verkar vara mest intressant. Det är ju givetvis olika, men gemensamt för många är att det här med att man kan ha många olika beteenden frivilliga (alltså utan signal) och hur hunden ska veta vad som är vad, är en sak som ofta dyker upp. Exakt vad det innebär att hunden erbjuder ett beteende är också om inte en fråga, så definitivt något som folk ser olika på.

Michelle Pouliot och hennes freestyle-föreläsningar och lab. Inget supernytt kanske, men hon är strålande rolig att lyssna på och jag fick en miljon idéer. För mig är det kul att lyssna på någon som inte direkt "dansar", utan hellre kör ett dramatiskt nummer.



Irene M Pepperberg, hon som jobbade med papegojan Alex, kom och talade på lördagen som inbjuden secret guest. Hon talade mycket om vikten av att känna till arten man jobbar med, för att undvika onödiga omvägar. Nyttigt och roligt att lyssna på, jag vill väldigt gärna få möjlighet att träna djurslag jag tidigare inte haft turen att få leka med och det här är utan tvekan en av de saker jag brister i. Helt enkelt vara bättre på att läsa på om vad det är för ett djur jag har framför mig.



Det här året satt jag inte stilla på så många presentationer, utan virvlade omkring lite mera. Det blev faktiskt inte en enda Ken Ramirez-stund -jag har hört alltihop innan, jag har läst hans bok och jag ska gå kurs för honom i Chicago i augusti.

Kom på det hela taget hem otroligt inspirerad och träningssugen! Tycker verkligen att expo är väldigt roligt. Mest udda är att jag hann med att hänga med Morten och Cecilie (Canis) mer än jag nånsin gör annars... Hmm, att man ska behöva resa över Atlanten för det...

Men no more Icelandair - betala för maten och dåligt med utrymme tom för mycket lilla jag. BA - here I come!